Ergodata har byggt stora och små datasystem för svenska företag
och myndigheter sedan 1976.
Här är några exempel på utförda uppdrag och egna produkter genom
tiderna.
Mecel CS är ett program för att hålla reda på
uthyrningsmaskiner i byggindustrin. t.ex. byggliftar. Det byggdes
på uppdrag av Mecel.
Programmet är en prototyp för tekniktest och insäljning. Det kördes
på prov av en uthyrningsfirma för byggmaskiner, i samarbete med Mecel.
Principen är att varje hyrmaskin förses med en "svart låda", som
har GPS för positionering och GSM för att meddela sig via SMS. Den har
kontakt med hyrmaskinens styrprocessor för att få status för
batterispänning, hydraulik m.m. All information samlas i en logg som
sänds via GSM till övervakningsprogrammet.
Ergodata byggde det centrala övervakningsprogrammet som knyter ihop
alla delar. Hyrmaskinerna visas på en karta, och om någon maskin rör
sig utanför tillåtet område visas larm och vilken väg den rört
sig. För varje maskin visas all status som loggats, detta ger
information om drifttid frö debitering och behov av service. Dessutom
finns ett kundregister med bokning av hyrmaskinerna.
Programmet är byggt i Borlands Delphi med integrerad kartvisning i GIS
(ArcView) och GSM-interface (Mecels kommunikationsprotokoll). Som
databas används MS Access.
ProFiler är ett program som underlättar och optimerar
kompetensutvecklingen inom företag. Borealis är ursprunget, men
programmet används av flera företag.
ProFiler gör det möjligt att:
hitta kompetensluckor inom företaget
hitta ersättare till personer som är sjuka eller av någon anledning slutar på företaget
skapa stabila organisationer som inte är så beroende av enstaka personer
få en god överblick över kompetenserna inom företaget
Till programmet finns huvudsakligen tre register; ett objektregister
som innehåller alla objekt man kan ha kompetens på, ett personregister
som innehåller alla personer, och ett kompetensregister som innehåller
alla personliga kompetenser.
ProFiler består av olika arbetsflikar som tillsammans bildar en
naturlig arbetsgång för att få reda på de anställdas kompetenser och
kunskap, nödvändig information om företagets objekt och hur
strukturella mål förhåller sig till verklig kompetens i företaget.
Profiler är byggt i Borlands Delphi och använder MS Access som databas.
ErgoPlot är ett program som med några knapptryckningar kan skriva ut flera
AutoCAD-filer på en gång i valfritt antal exemplar. ErgoPlot med textkonvertering
innehåller dessutom en konverterare för de vanligaste teckenuppsättningarna.
Systemet är skrivet i Delphi och har kopplingar till AutoCAD.
LEQM-applikationen är ett projekthanteringsverktyg baserat på LEQM-metoden.
Det är implementerat för LEQM AB av Ergodata AB och Systemite AB baserat på
SystemWeaver-platformen. Verktyget är framtaget för bilindustrin och hanterar
komponenter och krav kopplade till dessa komponenter. Systemet möjliggör planering
och uppföljning i tiden för framtagandet av dessa komponenter.
Ergodata har under flera år arbetat med dokumenthantering med fokusering
på ritningshantering. Fokuseringen på ritningshantering övergick under
årens lopp till ren dokumenthantering. För detta ändamål byggdes några
olika produkter:
ErgoDoc
ErgoDoc var ett arkivsystem för hantering av ritningar och
konstruktionsdokument i blandad nätverksmiljö. Den allra första
utgåvan av ErgoDoc var integrerad med Auto-trols CAD-system.
De senare versionerna av systemet var starkt integrerade med AutoCad och
krävde därför licens för AutoCad. Det var skrivet i C i kombination med AutoLisp.
ErgoReg
Detta system hade en lösare koppling till AutoCad, men med ungefär samma
funktionalitet. Systemet hade ett grafiskt användargränsnitt under MS-DOS
och var skrivet i C med databasen Ctree.
ErgoView
ErgoView var ett söksystem med anknytning till ErgoDoc och ErgoReg. Det
var avsett för personer inom organisationen som vill kunna söka och se
dokument och ritningar utan att redigera och därför inte behöva AutoCad.
ErgoArkiv
I detta system fanns ingen koppling till AutoCad utan det var ett
dokumenthanteringssystem för vilka typer av dokument som helst. Systemet
var byggt i Delphi med MS-Access som databas.
Ingen av dessa produkter finns längre till försäljning.
Systemet används i världens största mejeri för konsumtionsmjölk, som ligger i norra Moskva.
Lagret omfattar 657 lagerbanor med plats för omkring 7000 rullcontainers.
Det betjänas av 24 lager- och plockkranar på 12 separata spår.
Order matas in i systemet, lagras och expedieras vid ett senare tillfälle.
Lastbilar anländer lastade med tomma rullcontainers, vilka lossas och lagras för
vidare transport till fyllning. Containers med mjölkprodukter lagras i en annan
del av lagret i väntan på uttransport. Från detta lager expedieras de kundorder
som tidigare matats in och bilarna lastas med fyllda containers.
En helt separat funktion är ett kontrollsystem för distributionsbilarna.
Ett antal kortläsare vid infarter och utfarter är anslutna till en av
datorerna och varje lastbil är försedd med ett idkort. Vid varje in- och utpassering
registreras även chaufförens id-kod.
Systemet är konstruerat för två datorer av typen SM5. Det är sovjetiska datorer
som liknar PDP-11. Programmen är skrivna i Pascal och assembly för OS-RV/M,
en sovjetisk motsvarighet till RSX-11M+. Systemet skapades 1986.
150 förarlösa vagnar fraktar karosser under tillverkning genom ett tjugotal stationer i Audi
Rohbau Nord i Ingolstadt. I början av linjen lastas en vagn med de lösa plåtbitar, som så
småningom skall bli en kaross. Bitarna hålls på plats av en ställning, som egentligen är
det som lastas på vagnen.
Stationerna är såväl automatiska som manuella. De automatiska får sina instruktioner
individuellt för varje kaross av en produktionsdator. Styrsystemet för vagnarna håller
reda på var varje vagn är i varje ögonblick och beordrar dess förflyttningar mellan
buffertar och stationer. Vagnssystemet och produktionssystemet samverkar, så att flödet
genom fabriken hålls optimalt och alla stationer får rätt instruktioner.
Vi har gjort styrsystemet för vagnarna och skrivit programmen i Pascal för Sicomp 70 under ORG-M.
Systemet skapades 1985.
Skärbordet ritar eller skär med mycket höga prestanda. Maximal hastighet är större än 1 m/s och
onoggrannheten är högst 0,25 mm. I vårt styrsystem reglerar en mikrodator skärbordets axelrörelser
och en persondator förbearbetar rit- och skärdata.
Systemet är skrivet i C och assembly för Motorola 68000 och IBM PC/AT. Programmen går under vårt eget
operativsystem, O3S, resp MS-DOS.
I Degerfors Järnverk tillverkas rostfri stålplåt i grova dimensioner.
Plåtarna tillverkas efter kundorder med snäva toleranser. Efter valsning
och riktning skall de renskäras och fogberedas. Linjens maskiner mäter
automatiskt upp plåtar, delar dem med plasmabrännare och fräser dem till
beställda mått med mycket hög precision. Hela processen styrs av en dator,
som övervakar och beordrar linjens maskiner.
Vi har gjort den övergripande konstruktionen av styrsystemen, skrivit
specifikationer, assisterat vid upphandling och följt upp utveckling och
installation av styrsystemen.
För att bedöma produktionskapaciteten hos olika varianter gjorde vi ett
simuleringssystem för linjen. Det kördes innan den slutliga konstruktionen
lades fast och verifierade att den beräknade produktionskapaciteten uppnåddes.
Simuleringen är skriven i C för PDP-11 under UNIX.
Den bärande idéen bakom systemet är att ett robust elektroniksystem har ett generellt
programsystem, som en användare enkelt kan programmera för sin egen tillämpning.
Maskinvaran är uppbyggt med störtålig elektronik i rackskåp för industrimiljö.
Programsystemet har generell signalhantering och en tolkare för program skrivna i
ett deklarativt språk.
I dialog med systemet beskriver och namnger en användare alla signaler han
ansluter till systemet. Alla övervakningsvillkor och styralgoritmer beskriver han i
vanlig matematisk form direkt vid en bildskärm. Så snart ett villkor eller en algoritm
skrivits in används den av systemet. Ett program kan enkelt ändras medan det går i drift
och den som programmerar systemet behöver inte ha någon särskild datautbildning.
NDC-1000 är ett distribuerat system. Ett antal enheter kan kopplas ihop i ett
samverkande system och de utbyter information efter behov.
Systemet är utvecklat i samarbete med NDC, Särö - 1978
Programmen är skrivna i assembly för Motorola 6802 och körs under vårt eget operativsystem.
Installationer:
Göteborgs VA-verk Lackarebäck - övervakning och produktionsstatistik i ett vattenreningsverk.
Svenska Bromsbandsfabriken AB - styrning av laboratorieutrustning.
Försvarets Materielverk - datainsamling och protokollskrivning vid provning av marindieslar
Borås Energiverk - övervakning av eldistribution.
Fitaihi, Jedda - övervakning av brand- och inbrottslarm i ett varuhus.
Trioplast AB - övervakning av produktionsanläggning.
Försvarets Materielverk - övervakning och styrning av maskinrum i ubåtar.
AB Tetra Pak - fastighetsövervakning.
Fiskeby AB, Katrinefors bruk - övervakning av eldistribution.
Mölndals kommun - fastighetsövervakning.
Försäkrings AB Skandia - fastighetsövervakning.
SKBPlot och IPPlot är två program som används för att producera grafer
från mätdata. IPPlot kan läsa datafiler från tryckuppbyggnadstester i
borrhål och skapa indata till SKBPlot som i sin tur ger grafer som
resultat. Utdata från IPPlot används även som indata till SICADA, som är ett
aktuellt uppdrag för SKB.
SKBPlot används också fristående från IPPlot för att skapa grafer.
Det är en påbyggnad av GnuPlot som är ett program i public domain,
dock ej i Gnu-projektet vilket namnet annars skulle kunna antyda.
Viktiga tillägg i SKBPlot jämfört med GnuPlot är en automatskalad
tidsaxel, fyra separata Y-axlar, styrning av textstorlek och möjlighet
att läsa ett självbeskrivande indataformat.
SKBPlot är skriven i C för Solaris och MS Windows.
Att kunna rapportera in sina arbetade timmar över Internet har många fördelar.
Speciellt användbart kan detta vara för företag vars anställda jobbar utanför
kontoret och på så sätt kan rapportera in sin arbetstid från det ställe där de befinner sig.
Tideman är en webapplikation för att kunna rapportera in arbetstid över Internet samt för
att skapa olika rapporter över inrapporterad tid. Till Tideman hör också ett webbaserat
administrationsprogram för att administrera den databas som innehåller projekt- och
personalinformationen i Tideman. Tid rapporteras per person, år, vecka, projekt, subaktivitet
och dag. En person kan endast lägga in och titta på egen tid. Vissa personer med speciell
behörighet kan få tillgång till andra personers tider. Rapporter för olika ändamål kan skapas.
Rapporterna kan presenteras som en sida i Webläsaren eller som en tab-separerad fil som t.ex
kan importeras till MS Excel.
Applikationen är skriven i PHP och MySQL. Ingen ytterligare programvara, förutom en vanlig
webbrowser, behöver finnas på datorn man använder. Programmet kräver att användaren skall
logga in med sitt användarnamn och password, vilket gör systemet säkert.
Ytvattenmätningsgrafen presenterar mätdata från SICADA på webben, det
är SKBs interna web. Grafen skapas efter användarens val av vad som
skall visas, det är kemiska och biologiska mätvärden som t.ex.salthalter
och klorofyll som är uppmätta med jämna mellanrum.
Grafen är en CGI-applikation som hämtar data med hjälp av SQL från
SICADAs Ingres-databas och genererar grafen med hjälp av SKBPlot.
Sim Maril 920 bildar, tillsammans med befintlig hydrofonsimulator,
simulatordelen i en övningsanlägging avsedd för utbildning av spanare och
hydrofonoperatörer i Marinens tunga helikopter HKP4. Sim Maril 920 ansluts
till eldledningen i HKP4:s vapensystem och till hydrofonsimulatorn.
Syftet med övningsanläggningen är att träna spanare och hydrofonoperatörer i
handhavande och beslutsfattande, främst under ubåtsjakt.
Sim Maril 920 ger spelledaren möjlighet att fördefiniera och lagra olika spelsituationer,
bandata, objekttyper och prestanda. Upp till 50 objekt kan definieras.
Under genomförande av ett spel används antingen ett fördefinierat spel,
objekt som direktstyrs av spelledare eller bådadera. Maximalt tre spelledare
kan samtidigt medverka i spelet vid var sin textterminal. Resultatet av ett
genomfört spel redovisas på textterminal, skrivare eller plotter.
Sim Maril 920 känner av samtliga signaler från eldledningen och kommandon från
spelledarna. Simulatorn genererar därefter alla elektriska signaler, som behövs
för att simulera en komplett omvärld kring eldledningen, och presenterar den
aktuella situationen för spelledarna. Dessutom lagras insignaler och kommandon
för senare utvärdering och repriskörning.
Systemet är skrivet i C och körs på sex samverkande datorer, alla på samma buss.
Huvuddatorn körs under UNIX och övriga datorer under realtidsoperativsystemet pSOS.
Uppdraget är utfört i samarbete med Inprotech AB, Mölnlycke och JEFF Electronics AB, Mölnlycke.
I början av åttiotalet var CP/M det förhärskande operativsystemet på smådatorer.
Prosoft fann det systemet alltför primitivt och skrev först ett helt nytt filsystem,
Brisam, och sedan ett operativsystem, Bridos. Moderna tekniker användes i båda och
gjorde systemet framgångsrikt.
Bridos är ett sant fleranvändarsystem, där varje användare har en egen dator och alla
datorer arbetar mot ett gemensamt filsystem. Det var en föregångare till dagens
nätverksystem för persondatorer. Systemet implementerades på ett antal datorfabrikat,
som annars kördes under CP/M. Vi implementerade systemet på Philips datorer och kompletterade
det med ett antal funktioner.
I Karlsborg finns en av försvarets provskjutningsplatser där man testar vapen
och ammunition. Det är en del av Försvarets Materielverk FMV.
Ergodata AB har tillsammans med vår samarbetspartner REAB tagit fram
ett system för manuell och automatisk inhämtning av mätdata samt produktion
av dokument inför, under och efter avslutade prov. Det hanterar både hemlig
och öppen information i samma system, med användare som har varierande behörigheter.
Ingående komponenter är certifierade enligt amerikanska och europeiska säkerhetsnormer.
Systemet togs i drift 1994 och användes fram till millenieskiftet.
Systemet är uppbyggt med dubblerade databasservrar från Sun Microsystems med
operativsystem Trusted Solaris. Som databashanterare används Ingres Enhanced Security.
Terminalerna är normala PC med Windows. För att upprätthålla säkerheten kan varje enskild
terminal endast arbeta med en typ av information vid varje tillfälle. Identifiering av
användare sker med personliga smartcard.
Försvarets Materielverk, FMV, har provskjutningsplatser där man testar vapen och ammunition.
Anläggningarna finns bland annat i Karlsborg och Vidsel.
För dessa två anläggningar har Ergodata tagit fram FRS, som är ett system för
redovisning av inventarier. FRS håller bland annat reda på utlämning av artiklar
från förrådet och kalibreringsdata för instrument. FRS innehåller också funktioner
för export av data till systemet MIOR. Systemet togs i drift 1996.
FRS är uppbyggt med dubblerade databasservrar från Sun Microsystems med operativsystem
Solaris. Som databashanterare används CA-OpenIngres.
I FRS ingår också handdatorer med streckkodsläsare, som används vid inventering av förrådet.
En kalkylator för att beräkna kostnader, i första hand kostnaderna för avveckling
av kärnkraften. Systemet bygger på att man i en databas lagrar uppgifter om och
prognoser av kostnader och intäkter. Dessutom finns grunddata som inflation och
ränta lagrade i samma databas.
Kostnader och intäkter är grupperade i hundratals olika konton och dessutom uppdelade
i tiden. Kalkylerna omfattar nuvärdesberäkningar och andra aritmetiska operationer,
grupperingar, sammanslagningar och fördelningar. Sättet att kalkylera, liksom aktuella
värden, varieras ständigt. Systemet är därför uppbyggt så att brukaren själv kan förändra
beräkningarna.
Becost är den första tillämpningen baserad på vårt generella kalkylsystem Tabcalc.
Det utvecklades för VAX under VMS samt Apollo arbetsstationer under Domain/OS.
Det unika med mätdata i forskningstillämpningar är att man inte i förväg
kan kartlägga och bestämma vilka typer av data, som skall samlas in, lagras
och bearbetas. För SKB gäller det 500 Mbyte data, som samlats in i berggrundsundersökningar,
kontrollerats, reducerats och lagrats i en relationsdatabas.
För att det skall vara lätt för en användare att hantera en så omfattande databas har
vi byggt ett skal av hanterings- och definitionsprogram ovanpå relationsdatabassystemet Mimer.
Vi har gjort kravspecifikation, upphandling, systemkonstruktion, systemprogrammering och
tillämpningsprogrammering för databassystem och byggt upp ett landsomfattande
kommunikationsnät med olika datorsystem. Numer är Geotab en del av SICADA, som är ett av våra aktuella
uppdrag för SKB.
Programmen är skrivna i C för VAX under VMS och det skapades 1983.
Allt använt kärnbränsle transporteras från respektive kärnkraftverk till CLAB
(Centralt mellanlager för använt bränsle). Allt radioaktivt avfall transporteras till SFR
(Slutförvar för Reaktoravfall). Dessa transporter sker sjövägen med SKB's specialfartyg M/S Sigyn.
I det kompletta transportsystemet ingår även lagringsbassänger, transportbehållare av olika
slag samt speciella transportfordon.
Simulatorn beräknar transportbehov och transportkapacitet i respektive delar av det totala
systemet. Vid simuleringarna har ett flertal signifikanta faktorer varierats, och deras
påverkan på totalsystemet studerats.
Bland dessa faktorer kan till exempel nämnas antal transportbehållare av respektive typ,
lastkapaciteten hos M/S Sigyn och ishinder som stoppar transporter till och från bland
annat Forsmark under delar av året.
Simuleringarna har gjorts så detaljerade att schema för fartyget och andra komponenter
i transportsystemet har kunnat läggas upp för tiotals år framåt i tiden.
Programmet är skrivet i C. Det är uppbyggt som en händelsegenerator som styrs
av de parametrar som man har bestämt vid kompileringstillfället. Programmet
körs på en PDP-11 med operativsystem UNIX.
I Tetra Paks fabriker tillverkar man förpackningar. Råmaterialet är
stora papprullar på ett par ton. Pappen trycks med dekor, beläggs med plast
och aluminium och delas slutligen upp i mindre rullar. För varje operation
skall rullarna transporteras in till produktionsmaskinerna från lagret och
sedan ut igen. Ett system med automatiska förarlösa vagnar sköter dessa transporter.
Det första systemet skrevs i Algol och kördes på Nova2-datorer från Data General.
Elektroniken i både vagnar och datorer har utvecklats i flera generationer sedan dess.
Systemet har vidareutvecklats i flera omgångar för att anpassas till ny elektronik och
nya önskemål om funktioner. Idag är det skrivet i C, C++ samt Delphi och körs under
operativsystemet Windows 2000 server.
I grunden är dagens programsystem detsamma som installerades i Lund 1977.
Samma algoritmer, samma styrprinciper och samma systemarkitektur används fortfarande.
Till sin uppbyggnad är det en föregångare med sitt objektorienterade synsätt.
Uppdrag för Volvo Lastvagnar AB, Automatiskt transportsystem
I godsmottagningen hos AB Volvo Lastvagnar i Tuve levererar långtradare ankommande gods.
För att göra hanteringen enkel lastas alla pallar av med gaffeltruck och ställs på den
närmaste av ett tjugotal rullbanor. När truckföraren ställer av pallen på banan rapporterar
han dess identitet via en terminal i trucken.
Den andra ändan av rullbanorna betjänas av förarlösa vagnar, som hämtar upp pallar och kör in
dem till ankomstkontrollen. Där finns ett trettiotal rullbanor och var och en av dem är
avsedd för en viss typ av gods. Systemet tar hand om ankommande gods och sorterar upp det
till rätt avdelning.
Vårt programsystem tar emot informationen från truckförarna och hämtar från en administrativ
dator den information, som behövs för den fortsatta hanteringen av godset. Det läser av
fotoceller på rullbanorna vid avlastningen för att avgöra när det finns gods att hämta och
på mottagande banor för att avgöra om det finns plats för nya pallar. Systemet planerar sedan
alla transporter, beordrar vagnarna att utföra dem och följer upp dem.
Programmen skrivna i Fortran och systemet körs på PDP-11/34 under RSX-11M med DECNET.
Mitt i fabriken har Volvo i Lindesberg ett mellanlager för produkter i arbete.
För att ta liten plats är det utformat som ett höglager med pallar i ett femvånings
hyllsystem i sex gångar. Lagret betjänas av två automatkranar, som hämtar gods från
ett rullbanesystem och lämnar det i utlämningsfack.
Gods tas in till lagret via en identifieringsstation, där varje pall kontrolleras och vägs.
Datorsystemet håller reda på alla pallplatser och alla pallar i lagret och beordrar
rullbanor och kranar. Då kranarna endast är två, vilka skall betjäna sex lagergångar
och en huvudgång, ställer det speciella krav på styrsystemet. Det måste i varje ögonblick
hålla reda på vad varje kran gör, var den är och se till att det aldrig blir risk för kollision.
Då systemet står mitt i en fabrik, fick datorn inte utrustas med skivminne. Det ställde alldeles
speciella krav på systemkonstruktionen, då man inte får förlora information om lagrets innehåll
vid elavbrott eller andra haverier. Systemet tillverkades 1984.
Programmen är skrivna i C för DEC SBC-11/21 Falcon och systemet körs under vårt eget operativsystem O3S.
För att på ett rationellt sätt kunna utnyttja arbetskraften, den största kostnadsposten
i en landstings budget, projekterade Älvsborgs Läns Landsting i slutet av sjuttiotalet
ett nytt personaladministrativt system. Alla personaladministratörer skulle ha
direkttillgång till aktuell information.
En liten grupp systemerare och programmerare konstruerade systemet sedan ett tjugotal
arbetsgrupper bland användarna analyserat sina behov och önskemål och ställt sina krav.
De utformade själva rutinbeskrivningar och handböcker för systemet, vilka sedan blev
riktlinjer för systemkonstruktionen.
Vi arbetade i projektet från dess första början och skrev kravspecifikationer,
assisterade vid upphandling, konstruerade systemdelar och skrev systemprogram och
tillämpningsprogram.
Systemet har ett par hundra terminaler fördelade över hela länet och det körs på
flera samverkande datorer av typ Hewlett-Packard 3000 under MPE III/IV. Datorerna
är placerade på olika orter. Programmen är skrivna i SPL och PASCAL och tillverkades 1978.
Volvos Patentavdelning har tidigare använt ett databassystem för att hantera
diarium och patentakter. Systemet var byggt i DOS, vilket gjorde det något
omständigt att använda. För att öka användbarheten och informationsinnehållet,
har vi i samarbete med Volvo arbetat fram ett program som istället är byggt med
Windows-gränssnitt. Programmet kan utnyttjas av alla användare som kan tänkas
delta i processen när en ansökan görs inom ett företag.
I PatentEr lagras information om alla patent och mönsterskydd inom Volvo. Systemet
håller också reda på alla uppgifter som behövs om patent som t ex förnyelser,
uppfinnarersättning, kostnader, ombud och arbetstid. Patenter har dessutom en webbdel
som består av en offentlig och en icke offentlig del. Den icke offentliga delen är
till för kunderna (andra avdelningar inom Volvo). Här kan man genom att logga in med
användarnamn och lösenord, bl a få information om kostnader och andra icke offentliga
patent. Ett patent blir offentligt efter 18 månader och då kan alla Volvoanställda
ta del av den informationen på den offentliga webbdelen.Systemet har visat sig vara
mycket framgångsrikt och ett flertal företag har visat intresse för produkten.
Systemet är byggt i Borland Delphi med MS Access som databas. Systemet körs under
Windows NT eller Windows 95.
Mecel grundades 1982 och är ett dotterbolag till Delphi Delco Electronics Systems.
Mecel arbetar bl a med att ta fram studier för bilindustriteknik. De applikationer
som Ergodata har tagit fram tillsammans med Mecel heter Butler och Webler.
Båda programmen har anknytning till bilindustrin, men kan även användas inom andra områden.
I Butler ingår en kundanpassad databas som både fungerar i MS Access för ett mindre
antal användare och i Oracle för fler användare och stora system. Butlers uppgift
är att presentera och lagra konstruktionsinformation under ett projekts olika faser.
Applikationen ger konstruktörerna möjlighet att kunna ändra och lägga till information
i databasen samt att samtidigt se hur allt hänger samman. Butler håller dessutom reda på
tekniska data från andra program som ingår i projektet. Butler utvecklades i Borland Delphi.
Webler har utformats för att man ska kunna få en helhetsbild av konstruktionen av
t ex en bil, vad den har för olika delar och hur de hänger samman. Applikationen gör
det möjligt att visa innehållet i Butlers databas via webben. Man kan dock inte göra
några ändringar i databasen genom Webler. Procedurerna som WEBLER använder sig av lagras
i en Oracledatabas och presenteras med hjälp av Oracle Web Application Server.
Procedurerna i databasen är skrivna i PL/SQL och genererar statisk HTML-kod och
Javascript.
Uppdrag för Karlskronavarvet, TDB (Teknisk DataBas)
TDB, Teknisk DataBas utgör ett informationssystem för produktdata.
Enhetsregistret är ett av tre huvudregister i TDB. De andra två
huvudregistren är ett dokumentregister och ett artikelregister.
Till Enhetsregistret finns ett flertal underregister. Det är register
för kablar, rör, ventilationstrummor och bäddar. En enhet definieras som
något som går att ta på, dvs en fysisk enhet. Det kan vara allt från ett
helt motorpaket till en liten cirkulationspump. En enhet kan ha ingen,
en eller flera anslutningar av olika typ, till exempel el och vatten
till en pump. Anslutningarna går mot enhet, ej mot del av enhet,
exempelvis anges ej på vilka stift i en kopplingsplint anslutning skall
ske. En enhet kan endast ingå i EN annan enhet. Däremot kan en enhet
bestå av flera enheter (underenheter). I systemet finns förutom lagring av
information olika sökmekanismer samt rapportfunktioner.
Systemet är skrivet i Oracle Forms samt Oracle Reports med Oracle som
databas.